Här är solstrålen Liv som stått för allt bäbisgos förra veckan. Hoppas på mer under veckan som kommer, och förhoppningsvis kanske Jamie och hans mamma också har lite tid över.   

Det är härligt med vänner som hjälper och stöttar, och som vågar stå för deras åsikter om än det ena än det andra oavsett om det är vad jag vill höra eller inte. Ärlighet varar längst, och jag är så tacksam för att jag har så underbara vänner även om jag just nu känner mig som en blodigel som bara tar och tar energi utan att direkt orka ge någon tillbaka.

Det här med att planera i förväg tycks vara något nytt för somliga i Östergötland som nu har planerat om och därmed kört min planering, som utgått ifrån deras, i stöpet. Jag är därför redan tillbaka i Småland efter att varit i Söderköping mån-tors. Jag kan inte planera om i mitt schema, när det exempelvis handlar om inplanerade veterinärsresor med hästarna, bara för att Stellan nu plötsligt skulle ha barnen på påsklovet (istället för denna veckan som jag var uppe) och därför hade behövt ha en barnvakt då barnens farmor och farfar inte är hemma. Jag erbjöd mig att underlätta för honom genom att ta med mig barnen hit, men han insåg kanske att de likagärna kunde vara med honom i ladugården som med mig i stallet. Vilket jag tackar för då de inte fått lära sig att visa respekt för djuren utan blir farliga att ha med sig då de inte heller ämnar lyssna när man ber dem att inte springa eller skrika... Dessutom känner jag att jag vill få så mycket tid som bara möjligt med familjen, vännerna och hästarna nu innan jag ska börja jobba den 28 april och inte vet hur mina möjligheter till att åka ner och träna hästarna kommer se ut. Så nu har jag en vecka att bara umgås så mycket som möjligt innan jag åker upp igen för att städa huset innan det blir födelsedags/inflyttningsfest för mig och Stellan den 21 april.

Då tvättmaskinen var trasig (den uppskattade inte Stellans tvångsmatning med pennor, skruvar och muttrar mm) och jag försöker lära man och barn att saker inte städar undan sig själva, så fick jag lite tid över till att göra roliga saker dessa tre dagarna innan jag körde ner igen för att underlätta för mamma som dragit på sig en skada i axeln som kan bli kronisk om hon inte slutar överbelasta den. Jag hann få med mig en ny förkylning från Östergötland efter att ha fått va frisk i 2 dagar, men det börjar kännas som en vana att vara sjuk. Jag nöjer mig med att locket för vänsterörat efter öroninflammationen är mer eller mindre borta, även om jag fortfarande hör min egen röst väldigt väl när jag skrålar med till radion...

En av de roliga saker jag gjort var att olja utemöblerna. Att ta hand om saker man har så att de håller längre verkar också vara något som kommer med att vara snållänning. Smålänning menar jag ju förstås, förlåt mig. ;) 
 

Dynboxen som ses på bilden ovan har också kommit till nu senaste veckan. Där ska barnens sandlådeleksaker bo är tanken, men först ska den agera påskägg. Jag förberedde en skattjakt åt barnen, som jag hoppas Stellan inte glömmer, som kommer sluta med att de hittar sina påskägg, ett krocketspel, en fotboll och varsin ny spade+hink i dynboxen.

Dukat påskfint gjorde jag också, och för att skydda mina tygdukar och sånt så köpte jag en genomskinlig vaxduk. Bästa investeringen hittills! Karln fick ha det praktiskt och jag fick ha det fint, en bra kompromiss?
 

Stellan hävdar att barnen inte bryr sig värst om att få göra fint och pynta så då gjorde jag det själv istället för att lämna det till dem när de kommer hem på måndag. (Misstänker att det handlar om att Stellan vill slippa engagera sig och dem i det, men det har ni inte hört från mig...) Så här fint blev det ute, glömde ta någon bild på riset inne...

Ikväll vankas "pappas smörgåsar" till kvällsmat, han vet hur han kan bidra till guldkant på tillvaron minsann!

/Alexandra